Konsten att prioritera
Är det inte konstigt hur vissa hinner mer än andra? Vissa släpar ständigt runt på ett bagage medans en del sorterar bort det succssesivt. Innan kunde jag skjuta på saker väldigt lätt men på så sätt fick jag sällan nånting gjort ordentligt.
Nu är jag tvärtom, klarar inte av att saker bara väntar på att bli gjorda. Och helst vill jag göra det själv. Det är en form av betydelsekänsla. Jag tror jag blev för trygg med att allting ordnar sig eftersom mamma eller någon annan hjälper mig. Jag undrar om jag hade känt likadant om mamma inte hade varit sjuk. Kanske, kanske inte.
Kommentarer
Trackback
